Så kom bryggan till slut på plats!

Bryggansvarige Jonas Henriksson är nöjd. Nu ligger bryggan där den ska! Samtliga bilder tagna av Ingrid Klefbäck.

Även den andre bryggansvarige, Håkan Wickholm, var till freds när Ronny Andersson och hans traktorlastare äntligen kunde ta sig ner på den tidigare alltför sanka strandängen.

Många kände sig manade att hjälpa till. Andra att titta på och komma med uppmuntrande tillrop!

 

Publicerat i Bilder, Borgehage byalag, Bryggan | Lämna en kommentar

Dramatiska moln över gulbränd midsommaräng

Årets midsommarfirande har börjat. På gulbränd äng men under lovande (?) mörka moln kläddes stången med friskt gröna löv. Alla bilder från midsommarfirandet är tagna av Ingrid Klefbäck. Tack för det.

”Så går vi runt en midsommarstång” under ledning av en musikalisk trio ledd av midsommarfirandets ansvariga Gunnel Henriksson och hennes dragspel.

Kristin Berthelius ledde sången kring stången.

Festfixarna Krister Ljunge och Kicki Lundberg passade förstås på att informera och inspirera till det stundande firandet av Borgehages 200-årsjubileum den 21 och 22 juli.

Midsommarlekarna leddes som vanligt av Ronny Andersson, som förstås föregick med gott exempel genom att själv delta i säcklöpartävlingen.

Midsommar är tiden då även vuxna får leva ut sina barnsliga sidor!

 

Publicerat i Bilder, Borgehage byalag, Midsommarfirande | Lämna en kommentar

Midsommar med dans och bryggiläggning

Midsommarstången ligger på midsommarängen och väntar på att kläs för att sedan dansas kring. Vi samlas midsommarafton kl 14.

Ta med blommor och löv till stången, gärna trevliga vinster till lotteriet och förstås kaffekorgen. Den som kan spela ett instrument, ta med det, så kan vi få en hel orkester!
Varmt välkomna!

På midsommardagen träffas vi på stranden klockan 11 och hjälps åt att lägga i vår badbrygga, som inte kunde läggas ut som planerat vid Kristi himmelsfärd. Detta då strandängen var för sank för Ronnys hjullastare!

Väl mött!
Borgehage Byalag

Publicerat i Bilder, Borgehage byalag, Bryggan, Midsommarfirande | Lämna en kommentar

Naturvårdsavtal för Borgehage en bit på väg

Här kommer information från LONA-projektet, som nu drivs av Ulrika Kanstrup från Länsstyrelsen i Kalmar.

Status för Skogsmarken
Hittills är det 6 av 24 markägare som har tackat ja till det erbjudande om Naturvårdsavtal som lämnats av Länsstyrelsen (LST). Från övriga inväntas svar i samband med att kontakt tas med respektive markägare.

För de markägare som tackat ja är tidplanen att försöka få alla avtal klara till sommaren. Ulrika och Leif, som hjälper Ulrika, kommer att ringa runt till alla som fått utskicket tidigare för att följa upp intresset.

Samfälld mark (sjöängar och allvarsmark)
Vad gäller samfälld mark har utredningen, avseende vilka delägare som finns till marken, blivit klar. Ulrika har fått utredningen och kommer tillsammans med Leif att kontakta berörda fastighetsägare.
En fråga som blir naturlig i detta sammanhang är om delägarna ska bilda en samfällighetsförening med stadgar och styrelse. Fördelen med detta är att LST därmed kan kontakta en person, ordföranden, för framtida handläggning istället för alla delägare.

Restaurering av avtalad mark
Restaurering kan ske av mark med naturvårdsavtal och skötselavtal med start i vinter. Det innebär att markägare kan välja mellan att sköta marken själv och få ersättning för detta eller att låta LST kontraktera någon för detta.
Det finns därmed goda möjligheter för bofasta markägare att sköta både sin egen och andras mark enligt skötselavtalen. Kontakt sker med LST för koordinering och avtal.

Ulrika Kanstrup kommer att avrapportera till oss när hon innan semestern sammanfattat status över avtal och dylikt.

Med vänlig hälsning

Anders Blomqvist
Via Anette Wickholm, ordf i Borgehage Byalag

Publicerat i Borgehage byalag, Lona-projektet | Lämna en kommentar

Borgehage 200 år – det stora byakalaset närmar sig!

Nu är det bara två månader kvar till DET STORA BYAKALASET – alltså firandet av
Borgehage 200 år. Festkommittén har nu krupit ur vinteridet och kommit rakt ut i sommarvärmen för att återuppta planeringen för 21-22 juli.

Vi vill börja med att tacka de som redan bidragit till en grundplåt för detta arrangemang.
Nu önskar vi informera om:

Firandet börjar kl 11 lördagen den 21 juli. Alla Borgehagebor med familjer och vänner är hjärtligt välkomna.

Det är alltså hög tid att betala medlemsavgiften, 150 kronor för tiden 2018-07-01–2019-06-30. Pengarna sätts in på Byalagets bg 5183-3259.

Under dagen den 21 juli blir det arrangemang för alla åldrar. På kvällen planeras den stora festen med början ca kl 19. För närvarande har vi svårt att ange exakt kostnad per person för denna festkväll. Det återkommer vi till i samband med den bindande anmälan.

Eftersom vi nödgas planera för alla slags väder får vi hyra in tält med tillbehör och beställa mat. Därför behöver vi
senast 1 juni få en preliminär anmälan från alla som vill vara med på kvällens fest. Bindande anmälan görs efter midsommar.

Gör en uppskattning om hur många barn och vuxna du preliminärt vill anmäla till denna kväll.

Du kan meddela oss på två sätt:
Mail till krister.ljunge@telia.com med antal
eller
Lägg en lapp med ditt namn och hur många i Christina Lundbergs brevlåda Övre Gärdesvägen 1.

På söndag förmiddag blir det födelsedagsfirande med tårta o fika. Det stora Byakalaset avslutas ca kl 12 den 22 juli.
Fråga gärna dina grannar om de fått denna information

Sköna Majhälsningar från Festkommittén: Krister Ljunge 070-650 77 37, Christina Lundberg, Bibbi Portnoff, Dick Engstrand

 

Publicerat i Borgehage 200 år 2018, Borgehage byalag | Lämna en kommentar

Ulf Beijbom: ”Borgehage – en pigg 200-åring”

Nedre Bygatan

BORGEHAGE. Årets stora jubileum på Öland gäller
Borgehage. Två sekler är visserligen ganska obetydligt
på en ö med historia från tider långt innan Sverige var
påtänkt. Men om byn strax söder om Borgholms slott
inte hävdar sig i ålder så gör den det i kraft av sin
skönhet och som inkörsport till kungliga Solliden. Nu
rustar byalaget för att sommarens firande skall rikta
blickarna både mot historiens källflöden och mot
utvecklingen framåt.

Om den öländska djurgårdsinrättningens förbannelse hävdes av Gustav IV
Adolf bör hans farbror och efterföljare Karl XIII hyllas för att han upphävde
fridlysningen av ekskogen så att utmarkerna kunde skiftas ut bland
jordbrukare. Den svårhanterlige ölandshövdingen Axel Adlersparre höll i
skeendet för 200 år sedan när de första moderna nybyggarna röjde mark
öster om muren som skyddat de kungliga ekplantagen. Visserligen fanns här
redan en och annan skogvaktarkoja, dessutom i det blivande bycentrumet ett
stenhus med hundraåriga anor. I övrigt härskade sly och vildtörne kring de
mäktiga lövträd som nu fälldes för åker och äng kring småstugor under tak
av torv eller spån. Denna hukande bebyggelse mellan landborg och sjö
bekräftade verkligen Love Almqvists ord om den svenska fattigdomens
betydelse! Många av pionjärerna var forna fattighjon som nu med spett och
spade hackade sig fram till torparstatus, ibland något pinnhål högre på
agrarsamhällets karga rangskala.
Borgehages historicus, framlidne kriminalkommissarien Ingemar Krusell
som forskat i kyrkböckerna och en faktarik kvarnbok, konstaterar att det
kommande halvseklet präglades av social misär med svält, farsoter, nödår
och stor barnadödlighet. Som annars i dåtidens fattig-Sverige dövade man
bekymren med i bykhusen bryggda och destillerade drycker som bultöl och
brännvin. Enligt sägnen öppnades också en lönnkrog i den äldsta gården
invid kvarnbacken. Då, hösten 1870, hade båtsmanskorpralen Anders
Krusell med familj flyttat in till byn, viket ett tjugotal år senare resulterade i
ett av Borgehages viktigaste företag, kvarnen på höjden. För att förklara
varför denna väldiga för 525 kronor inhandlade stubbkvarn kom att
representera emigrationens välsignelser får man gå till bröllopet i mars 1891
då sonen August gick i brudstol med grannflickan Ida Svensdotter. Efter
några veckor bröts smekmånaden av Augusts amerikaresa. Som så många
andra på 1890-talets Öland for han iväg för att tjäna pengar. Julen 1893
återkom August med tillräckligt många dollar för att köpa kvarn och utvidga
hemmanet.
Betydligt mer tragiskt ljuder berättelsen om torparen Alfred Andersson och
hustrun Amanda. Eftersom deras torp Gustafsberg råkade ligga just där
kronprinsessan Victoria ville bygga sitt sommarslott, löstes de ut och flyttade
in till Borgehage. Med växande barnskara och den nya torplägenheten fylld
av ekonomiska bekymmer beslöt Alfred att ta en tur till fattigdomens
förlossare i väster. Äldste sonen Einar blev följeslagare och mor Amanda
lämnades kvar med de sju återstående barnen. Hoppet om de utvandrades
återkomst med stinna plånböcker infriades på ett oväntat sätt. Hur skulle
Amanda veta att hennes Alfred grundat en ny familj med hustru och fem
barn inne i Amerika? Hennes antagande att mannen och sonen blivit
fördärvade skingrades tvärt genom hans plötsliga uppdykande. Nej, han
skulle inte stanna länge, men om Amanda bredde ut förklädet skulle han
fylla det med silverdollar! Efter att på detta sätt ha lättat samvetet återvände
Alfred till sin amerikanska familj. Amanda levde till 1942, hennes stuga, en
av Borgehages äldsta, övertogs av sonen Karl, en ogift särling, känd under
namnet Kallemanda.
Få händelser har påverkat Borgehage mer än byggandet av Solliden. Under
en rekognosceringstur i hästdroska överraskades kronprinsessan och
kungsgårdsarrendatorn Hjalmar Hultenberg av en regnskur just som de nått
kvarnbacken i Borgehage. De räddades från regnet av mjölnarfamiljen och
undfägnades med kaffe och nybakat. Viktoria prisade bullarna, överräckte
fem kronor och lovade återkomma, vilket också skedde sedan hon fem år
senare installerat sig på Solliden.
Många borgehagebor kom att engageras av slottsbygget, inte bara torparna
på Gustavsberg, Grönadal, Slöjdaretorpet och Bergdala, som efter att ha
köpts ut till stor del investerade i Borgehage. Många i timmermans- och
murartekniken kunniga fick arbeten på eller kring slottet, som grundläggaren
Noach Persson, vilken på meriterna som arbetsledare vid resandet av Carl
XV-monumentet på Höjden fick uppdraget att anlägga Sollidens hamn.
Vid denna tid var ett sextiotal borgehagebor skrivna i Räpplinge
församlingsbok. Ungefär elva var jordbrukare på smala tegar från
landborgen och ned mot sundet. På en fin dam som författarinnan Cecilia
Bååth-Holmberg gjorde byn ett grått och utdött intryck. Hon såg knappt en
ung människa för de flesta unga var i Amerika medan ”de gamla gubbarna
och gummorna voro betryckte och i stort bekymmer”. Inte desto mindre
fanns i det begynnande 1900-talets Borgehage förutom två kvarnar och en
smedja skola. bönehus, snickeri och, inte minst, brunnsborraren och
motorcykelägaren Canfield Anderssons närbutik i ett uthus strax intill
skolan. Detta var bara början på det stora skuttet mot en lysande framtid! De
kullriga vägarna slätades ut och kring dem och särskilt utmed sträckan mot
Solliden, byggdes allt präktigare sommarvillor med kulmen i det
slottsliknande Hagaberg som tändstickskungen Ivar Kreuger lät uppföra åt
föräldrarna, konsulsparet. I sinom tid skulle nuvarande kungens mor
prinsessan Sibylla överta Hagaberg med dess engelska park ned mot sundet
med tennis- och golfbanor, spegeldammar samt ädla träd och örtesängar –
det mesta sedan länge återerövrat av naturen. Stockholmare och annat fint
folk blev sommarölänningar som Vasateaterns ägare skådespelarparet
Martha och Hjalmar Lundholm på gården Rom intill sjökanten, tonsättaren
Moses Pergament och åt utmarken mot Tryggestad ”postgeneralen” Gerhard
Horn, son till drottning Victorias hovpredikant J.P.Horn i Räpplinge, eller
landskapsmålarna Emil Hagstöm och Josef Öberg.
Särskilt under efterkrigstiden började Borgehage pråla som en av Ölands
förnämsta sommarstugebyar i hägnet av kungliga Solliden och med
imponerande ”gräddhylla”. Allt det där är emellertid lappri jämfört med byns
naturskönhet som bjuder på ett övermått av fagert öländskt, från
näktergalslundarna kring Kungsgårdsalvaret med slottsruinen hägrande i
norr, till de av häggblom och törnrosor kamouflerade forntidsgravarna,
våranemonen kring vandrarens steg och en bländande utsikt mot sundet i
öster.
Ulf Beijbom i Ölandsbladet 2018-02-20

Publicerat i Bilder, Borgehage 200 år 2018 | Lämna en kommentar

Fibern har kommit till Borgehage!

Nu har fibergrävningen kommit till Borgehage – och till de flesta hus som begärt anslutning. Nu återstår sammankoppling och installation inne i husen. Foto: Margareta Wiberg Roland

Publicerat i Bilder, Fibernätet | Lämna en kommentar

Borgehage i vinterskrud

Helena Wikestam har tagit dessa bilder som visar ett Borgehage täckt av snö. Bilderna togs 21 januari 2018.

Publicerat i Bilder | Lämna en kommentar

GOD JUL!

Publicerat i Bilder, Borgehage 200 år 2018, Borgehage byalag | Lämna en kommentar

Markägarna och länsstyrelsen i Kalmar träffas

Som ni säkert vet så har vi i Borgehage byalag en projektgrupp som varit med och koordinerat en inventering av naturvärdena i Borgehage. Arbetet har finansierats med LONA-medel och har mynnat ut i en skötselplan som är tänkt att inspirera och ligga till grund för restaurering och skötsel av naturen kring Borgehage och skydda de höga naturvärden som finns.

Länsstyrelsen ska nu att utreda möjligheterna för att teckna naturvårdsavtal med berörda markägare i Borgehage. Ett naturvårdsavtal innebär att staten har möjlighet att gå in med pengar för att finansiera skötsel av markerna som t ex röjning och stängsling.

Onsdag 29 november klockan 18 bjuds markägarna in till möte på Länsstyrelsen i Kalmar. Då kommer länsstyrelsen bland annat att att informera om:

Vad ett naturvårdsavtal innebär och hur processen går till
Den framtida skötseln och eventuella skötselavtal
Vilka fastigheter i den framtagna skötselplanen som länsstyrelsen är intresserade av att teckna naturvårdsavtal med
Vilka långsiktiga planer som länsstyrelsen har för området

Denna ”Svartnande fingersvamp” är det senast upptäckta exemplet på skyddsvärda växter i Borgehage, som fått Länsstyrelsen att vilja satsa på naturen i byn. Den hittades så sent som denna höst!

Publicerat i Bilder, Borgehage byalag, Lona-projektet | Lämna en kommentar