Drönare avslöjade mystiska stenrader. Nu tror arkeologer att det är den försvunna byn Slät. En av tre byar som togs bort när Kungsgården anlades på 1500-talet.
Byalaget i Borgehage har tillsammans med Borgholms kommun drivit ett LONA-projekt (Lokalt naturvård). Nu är pengar beviljade och nu kommer restaureringen att starta i höst. Målet är att bevara den unika naturen.
Villkoren för att få pengar från Naturvårdsverket var att allmänheten ska kunna ta del av denna satsning. Därför skapades ”Borgholms Kungsgård vandrings- och cykel-led”, som är under utveckling. En av de drivande aktörerna Ingrid Klefbäck upptäckte underliga formationer på Slottalvaret.
– Jag har grävt mycket i historiska dokument rörande Räpplinge socken, speciellt Borgehage by och också rört mig ute i området, när vi arbetar för att skydda många av de unika arter (insekter, växter, svampar, lava och djur) som finns här. Borgehage är ett av de områden i Norra Europa, som har störst mångfald och flest rödlistade arter, säger Ingrid Klefbäck.
För 10 år sedan initierade Borgehage byalag tillsammans med Länsstyrelsen ett röjningsarbete för att rädda våradonisen (Arontorpsrosen). Då såg hon stenrader som förbryllade. För ett år sedan kontaktade Ingrid Klefbäck Göran Uvner, som har erfarenhet av att upptäcka fornlämningar med hjälp av drönare.
– Bilderna bekräftade det vi hade trott och vi såg fler stenrader, säger Ingrid Klefbäck.
Göran Uvner är precis som Ingrid Klefbäck uppspelt över upptäckten.
– På flygbilder som jag tagit ser man tydligt den cirkulära stensättningen. Vad som kan döljas därunder och i området kan man bara spekulera om. Länsmuseet och Länsstyrelsen har blivit informerade och känner numera till platsen men det saknas medel att påbörja utgrävningar.
Flera arkeologer som kontaktats tror att det rör sig om den försvunna byn Slät.
– Borgholms Kungsgården anlades troligen år 1533. Innan dess fanns Slät och Gettungstad by samt gården Bragelunda. De sista två vet man var de fanns men inte Slät by och det kan vara den som nu har hittats, säger Ingrid Klefbäck.
I Abraham Ahlqvists bok om Öland från 1825 står det att till Borgholms slott hörde Borg som var en annexförsamling till Räpplinge församling. I en fotnot står att till Borg hörde även Gettungstad, Slät samt gården Bragelunda.
– Stenraderna som nu hittats är troligen en del av den försvunna byn Slät. Man vågar knappt spekulera i vad det kan betyda för arkeologer. Sedan Kungsgården bildades 1533 har det bara hållits djur på bete i det området, men på vissa ställen har man brutit kalkstenen. Det är dessutom marker som är gynnsamma för bevarandet av föremål.
Arkeolog Jan-Henrik Fallgren som varit på platsen beskriver den som en viktig pusselbit i hur Öland blev svenskt.
– På 1000-talet beskrevs de boende på Öland som Ödalarna och ur ett historiskt perspektiv kunde Öland ha blivit danskt. Eftersom området hette Slätbo härad innan så tyder det på att det var en viktig plats, någon slags förvaltning.
Byn Slät ska alltså ha funnits långt innan Borgholms slott byggdes.
– Det behöver inte vara så att det finns så mycket att hitta vid en utgrävning men det är väldigt intressant och troligt att det är Slät by som legat där.
För att en arkeologisk undersökning ska göras krävs medel först för röjning, sedan arkelogiska undersökningar samt ett intresse för platsens historia. Vanligtvis görs undersökningar i samband med planerade byggnationer eller annat på en plats.
